|
.
Gör något
åt skräpet i Norrskedika
Artikelförfattare
Birgitta Andersson Sandin
.
När jag som
barn fick åka med far pch mor på motorcykel till Norrskedika,
för att hälsa på farmor, var det högtidsstunder. Inte
bara att få träffa släkten ytan för att Norrskedika
var liksom navet i Hjulet.
.
Jag tror inte
så många av dagens Skedikabor inte vet vad som fanns och funnits
i Skedika.
Jag skall försöka
räkna upp vad jag kommer ihåg. Det har varit gästgiveri,
slakteri, smed, sågverk, brandkår, taxi, järnhandel, diversehandel
som tillhandahöll allt från mat till gödning, manufakturaffär,
två stycken kaféer, bageri, mejeri med butik, cementgjuteri,
IOGT lokal, nödslakteri, pensionat, post, telegraf och småskola.
.
Behövde man
gå till frisör fanns Gustav Anders Edvard på plats och
hans frispråkiga fru Elin underhöll kunderna, där var det
glatt och livat att vänta på sin tur. Ville man ha en klänning
uppsydd fanns min kusin Linnea som flitigt anlitad sömmerska, skomakare
fanns också, min farbror Knut borrade brunnar, Sjöströms
Mekaniska verkstad och bensinstation.
.
Där fanns
ett antal bönder med jordbruk i varierande storlek och så en
aktiv idrottsförening som förutom fotboll och andra idrottsaktiviteter
även ordnade danser där Eldorado med olika tävlingar, uppträdande
och stort fyrverkeri var höjdpunkten.
.
Det var en tid
med ordning och reda där Anna, Elin och Johanna, gummor med skinn
på näsan och stor portion humor, inte blev svaret skyldig då
dom var till Kalle Landbergs för att handla.
.
Kommer man nu
år 2003 åkande norrifrån möts man av en beklämmande
syn. Borta är allt
utom cementgjuteriet
och idrottsföreningen, annat har ersatts av loppis, tingeltangel "made
in China", på
lastpallar, halva plåtskjul, store containrar och konstiga hembyggen
där kommers bedrivs.
.
Ett stort antal
skrotbilar på ett antal platser (har inte länets skrotbilskampanj
nått Skeddika ännu?), gamla begagnade vitvaror som borde forslats
till tippen med mera, med mera.
.
Vad hjälper
det att de flesta har snyggt och prydligt, det är ju gårdar
fulla med bråte som ansiktet utåt och som syns mest. Vad gör
Östhammars kommun åt det hela?
.
Om jag som turist
och kom åkande norrifrån inte tog jag till vänster i rondellen
in till centrum utan for fort som fasen söderut, om Norrskedika var
det första jag sett av Östhammar.
.
Norrskedikabor
hjälp till att återskapa det fina samhälle vi haft och
då menar jag inte att vi skall ha tillbaka allt det som varit, som
post, mejeri med mera. Utan vi skall slippa höra "hur kan ni bo i
Norrskedika som där ser ut".
.
Artikeln finns
att läsa i Östhammars Nyheter nr 27, 3 juli 2003, på sidan
debatt och insändare. Debattinläggen speglar inte tidningens
åsikter.
.
Artikelförfattare
Birgitta Andersson Sandin med rötter 200 år bakåt i Norrskedika.
Underteck- nande har fått tillstånd av artikelförfattaren
att sprida artikeln på Internet genom hemsidorna www.norrskedika.se
- www.gild.se
Hej, tack för en härlig
information från Norrskedika
.
Är själv
född där 1944, naturligtvis på Östhammars BB ,en svinkall
februaridag. Min mor kördes dit av åkaren Einar Lundberg i en
Chevrolet 1937. Under mina första år var skolan inrymd i nuvarande
bygdegård, med Anna Landberg som en mycket avgudad fröken. Att
få hålla hennes hand under promenaden till "Gruvan" för
att plocka liljekonvaljer är något jag minns än idag. Mina
första staplande steg på en livslång affärskarriär
startade sommaren 1958 i Kalle Landbergs Lanthandel. Varje torsdag körde
Kalle och jag till den lilla, men ack så hemtrevliga affären,
i Annö. Att från den stora fyrkantiga snuslådan få
sälja ett halvt kilo snus i bruna påsar till "gubbar" som hade
väldigt mycket att berätta var roligt. Roligare var dock att
som 14-15 åring själv få köra ut varorna till kunderna
med Kalles blåa Bedford, med motorluckorna borttagna, för bättre
kylning. Kalle var en mycket uppskattad person och
med en stor förmåga
till roliga och minnesvärda tal och berättelser.
.
Vänliga
hälsningar
Leif Åkesson
2003-10-16
Tack
för en mycket bra hemsida
.
Jag har mina rötter
i Norrskedika. Jag vill kommentera nedskräpningen i byn som jag såg
en insändare om. Jag tycker kommunen har ett stort ansvar. De borde
kunna förbjuda vissa skjul som sätts upp. Sen tror jag det är
så att de inte har tillstånd för skräpinsamlingen
som de ordnat vid avfarten ned till gruvan.
.
Ordnas något
upprop eller liknande är jag intresserad av att vara med. Tack för
en mycket bra hemsida och tacka Birgitta för insändaren om du
har kontakt med henne.
.
Hälsningar
Hans Åkesson
2003-11-16
Lars Haglunds åsikter
.
Jag är en
måhända naiv 08:a som har flyttat upp till Forsmark (Karö).
Jo, det är trist att så många flyttar eller upphör
med sina företag, att de små samhällena utarmas både
på människor och näringar.
.
Vad jag personligen
brukar reagera på då jag passerar olika samhällen i landet,
är att det ofta ser trist och fult ut på många ställen.
I dessa fall får jag genast känslan av att: här vill jag
inte stanna och fika. I dessa fall reagerar jag oftast som "turist", någon
på genomresa. Vid andra tillfällen har jag reagerat som husköpare,
då jag har letat efter en ny boplats, med "här vill jag inte
bo".
.
Vad just jag tycker
är kanske inte representativt för flertalet men kanske ligger
det något i min uppfattning ändå...Nu, då jag väl
är bosatt här och ofta kör genom Norrskedika, har jag stannat
till vid Pepparkaksfabriken och i samband med auktioner, men tidigare har
jag inte velat stanna till beroende på att jag inte tycker att det
känns mysigt och fint. Nästan varje gång jag passerar tänker
jag på att det ser tråkigt och sjabbigt ut på vissa ställen
i Norrskedika, som vid garaget där den gamla rostiga jänkaren
stod och vid f.d macken med en massa skrot och skit överallt. Om man
vill att förbipasserande ska stanna till och intressera sig för
något så måste det ju vara fint, städat och prydligt.
En del bryr sig väl inte, men många gör nog det. Undrar
om inte många turister och sommargäster som har blivit förälskade
i de vackra bruken "sätter på sig skygglapparna" då skönheten
och kulturbilden helt plötsligt byter skepnad till visst förfall,
vanvård och till en bild av "spökstad".
.
Tänk bara
viken skillnad det skulle vara om man hade lite snyggare skyltar. Vad hjälper
det om man har en fin butik och bra produkter om skyltningen består
av masoniteskivor med oproffsigt utformad text. Vad har exempelvis en pizzeria
med en massa upptejpade lappar och billiga plaststolar för chans att
hävda sig mot något ombonat och trevligt hus med snygg skyltning
och fina växter?
.
Jag undrar jag,
om man inte med relativt små medel kan lyfta en by som Norrskedika
ganska betydligt. I praktiken och plånboken kanske det inte ger något
omedelbart resultat, men om man tänker sig att turister och förbipasserande
kan vara en framtida inkomstkälla så kan det nog vara viktigt,
om inte avgörande, med en positiv estetisk upplevelse.
.
Naturligtvis kan
jag föreställa mig att det inte finns utrymme för speciellt
stora investeringar, och att många gamla människor helt enkelt
inte har ork. Men jag tror att det ligger en hel del
i det jag säger.
I Forsmarks Bruk till exempel, ser man först en jättevacker och
välvårdad miljö, men då man kommer lite längre
in mot bruket så möts man av stora skrikiga GB-gubbar och en
hafsig anslagstavla, en syn som skämmer hela bruket. Det ser helt
enkelt billigt ut och själva bruket kan ju omöjligt förbättra
upplevelsen av själva butiken. Jag kan mycket väl tänka
mig att Vattenfall (ägaren) inte kan annat än rodna inför
detta. Varför hakar inte butiken på Vattenfalls ansträngningar
att åstadkomma något riktigt vackert?
.
Jo jag är
en estet, men det är nog många andra också. Själv
sålde jag mitt hus i Vallentuna därför att min ena granne
hade det så otroligt fult på sin tomt att jag inte stod ut
att se eländet varje gång jag kom och gick. Han hade en massa
bärgningsbilar och containers...inte bakom sitt hus eller i skydd
av grönska, utan efter min tomtgräns och sin framsida. Han såg
det nog inte, men alla andra gjorde det.
.
Hoppas att jag
inte har förargat dig med mina tankar och synpunkter. Jag menar bara
väl, men har ju inte en aning om hur du/ni tänker och resonerar
om och i Norrskedika. Tankarna råkade gå åt begreppet
"hemmablindhet" och jag går och när en vision om hur man skulle
kunna sälja kultur och skönhet i och runt bruken (Ja det är
ju därför det ändå finns en del turism, bortsett båtfolket.),
kombinerat med att kunna göra något för barn och ungdom.
.
Kul ändå
att det finns så pass många som engagerar sig i sin hembygd!
Med vänligaste
hälsningar!
/ Lars Haglund
2008-07-14
Årets blomma
till Birgitta Andersson Sandin för den utmärkta insändaren
(ÖN nr 27,
3 juli 2003) om skräpet i Norrskedika. Hoppas att den skall leda
till skärpning.
F.d. Norrskedikabo
som har skämts
Gör en
väg runt Norrskedika.
En högt uppsatt person inom kommunen
ansåg
att man borde
göra en väg runt Norrskedika. Detta för att slippa se allt
skräp
och skrot m m.
En högt
uppsatt person
Jag tycker kommunen
har ett stort ansvar. De borde kunna förbjuda vissa
skjul som sätts
upp. Sen tror jag det är så att de inte har tillstånd
för
skräpinsamlingen
som de ordnat vid avfarten ned till Norrskedika gruvor.
Hans Åkesson
|
|
..
|
|
